12 september 2010 - 12 september 2011

2011-09-12 / 10:44:00

Den 27 oktober 2010 berättade jag i bloggen att jag min bästavän, den jag älskade mest hade fått avlivas! ♥ Såhär såg inlägget ut: (länk)








Såhär i efterhand är det mycket jag skulle vilja ämdra! Det borde inte stå "jag älskar båda" för det var inte sant. Jag älskade inte Sarah? Jag var ju nästan rädd för att rida henne! Jag tror att jag fortsatte på Sarah ett tag för att jag trodde att Maya-kännslan skulle komma tillbaka - det gjorde den inte, såklart ♥ Men det ville jag inte inse då!

I oktober 2009 la jag ut en annons om att jag ville ha medryttarponny! Jag fick svar ganska snabbt och blev såklart överlycklig. Jag skulle få ha nästan egen ponny 2-3 dagar i veckan :) Jag levde verkligen i sjunde himlen där ett tag!

Det var Maya som lärde mig att våga mer! Det var Maya som lärde mig att galoppera på stubbåkern! Det var Maya som lärde mig att galoppera i skogen! Det var Maya Maya Maya som var bäst! Hon var verkligen min bästvän, den jag´älskade mest på jorden och fortfarande när jag tänker på henne extra mycket - fast det är ett år sedan så kan jag börja gråta! ♥

Som alla vet har allting ett slut men var det verkligen meningen att det skulle ta slut så snabbt? Inte ens ett fucking år fick vi! Nästan exakt 11 månader blev det. 

Jag kommer ihåg den 12 septermber 2010 så himlahimla bra, och jag kommer nog alltid göra, jag skulle rida i runda skogen och mamma följde med! Jag var nästan helt säker på galoppen och tänkte galoppera till svängen! För där brukade jag stanna och vänta på den som gick med. Men innan den svängen halkade/snubblade Maya, min fina underbara medryttarponny ♥

Min armbåge blödde men vafan, det kännde jag inte. Maya låg med sina ben i kors! Hon kunde inte resa sig, hon var i chock och jag sprang till det närmsta stallet och de var jättesnälla och hjälpte oss. Ägarna kom och först trodde vi att Maya skulle klara sig. Men veterinären kännde att såret var djupt och att Maya isf skulle behöva sövas och sys, vilket hon antagligen inte skulle klara. Hon klarade inte att bli nedsövd.

Så den 12 spetember försvann den finaste jag hade i mitt liv, jag saknar dig oändligt Maya, du anar inte ♥

Och väldigt tack till alla vänner som fanns och finns för mig - ni betyder ♥


Kommentarer
Postat av: EMMA - Tanneryttarna

föstod hur det kändes.. jag har varit med om samma sak. fint skrivet! <3

2011-09-12 @ 16:39:25
URL: http://tanneryttarna.blogg.se/

Kommentera här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0